Är Freisa en druva? Denna helg går vi på upptäcktsfärd på Bolaget efter druvor – inte nödvändigtvis nya – men kanske lite mer ovanliga druvor.
Ja, Freisa är faktiskt en rödvinsdruva och dessutom en mycket god sådan. Och några exempel och vintips bjuder vi också på i slutet på artikeln.
Freisa är en gammal druvsort som finns i Piemonte-regionen i nordvästra Italien, särskilt runt Langhe-området. Freisa är en nära släkting till den smakfulla druvan Nebbiolo. Man skulle kunna kalla den för en vildare släkting.
Även om druvan inte är så vanlig hos oss så fanns den redan tidigt och den var dessutom väldigt populär. Det säga att kungen av Piemonte, Vittorio Emanuele II på mitten av 1800-talet inte hade några möten utan att duka upp minst en flaska Freisa. Även på den tiden tillverkades både stilla, mousserande, söta och torra viner.
På 1500-talet var Freisa som produktiv och resistent druva, mycket populär bland munkar och bönder och det var den ända fram till 18-1900 talet då man fick upp ögonen för druvor som Barbera och Dolcetto. Även om Freisa inte idag anses som en signaturdruva i Piemonte där den endast odlas till 5-6%, så blir den faktiskt alltmer trendigare för att
- vinerna är goda
- den är en mångsidig matkompis
- viner har en hög tanninhalt
- och en riktigt schyst syra
- det är smakrika och livliga viner
- smakar lite sött, lite syrligt med en lätt bitter ändå komplex finish
- vinerna är prisvärda
I Langhe DOC i Piemonte har man till och med fått en egen appellation Langhe Freisa DOC, en beteckning av kontrollerat ursprung, som gäller för rubin- och körsbärsröda viner som till 100% produceras av druvan Freisa (namnet betyder jordgubbe på latin). Druvan är känd för sina aromatiska och väldoftande egenskaper ofta med toner av röda och mörka bär och kryddor. Med beteckningen Langhe Freisa DOC menar man specifikt regionen och produktionsstandarden för detta vin.
Det finns även appellationen Freisa d’Asti DOC som också är röda viner, både söta dessertviner och torra matviner. Står det sedan ”Superiore” på etiketten, så är det en garanti för att vinet lagrats i minst 1 år och ligga på minst 11,5 % i alkoholhalt. Freisa d’Asti Amabile finns även som en fullt mousserande Spumante och som en bubblande Frizzante.
Freisa – stil, smak och mat
Vi håller oss till det röda vinet producerat av duvan, eftersom dessertvinerna är tuffa att få tag på i Sverige.
Det röda vinet, som då är riktiga Freisa revivals, är mediumfylliga vin som har en alkoholhalt på minst 11% och de kan lagras sådär omkring 2 år och de tar då till sig lite mer av de jordiga och kryddade toner.
Man dricker då ett aromatiskt vin med och fruktiga dofter och med härliga smaktoner av hallon och jordgubbar, kryddor, svarta körsbär och viol eller andra färska blommor. Torra, stilla viner tenderar att ha dess läckra aromer av bär och de känns ofta lite rökiga och med en fin struktur och elegans med balanserad syran och murriga tanniner.
Det finns några bra ekologiska vingårdar där vinerna fortfarande tillverkas på traditionellt sätt med sex dagars jäsning och macerering med skalen på, följt av mer malolaktisk jäsning. Oftast ingen lagring på ekfat men där det fruktiga toppas ett lager av jordnära toner som ger en fin utsökt komplexitet.
Freisa-viner har en smakprofil som gör dem mångsidiga till mat, både klassiska italienska krämiga pastarätter, grillade revbensspjäll, lamm eller en viltragu. Vinerna smaker fungerar också bra med curry eller fetare maträtter.
Ge vinet tid att luftas och öppna sig, så kommer du inte att bli besviken!
Freisa 3 korta vintips!
Frasca Freisa d’Asti 2023 | Nr 93839
Medelfylligt, bärigt, hög fruktsyra, kryddigt och smakrikt med mjuka tanniner, eklagrat 4 månader i ”botti”. Helt gjort på druvan Freisa.
Prisvärt, fruktigt, kryddigt, choklad & kanel, fatkaraktär, en blend av flera druvir band annat Barbera, Dolcetto, Merlot, Syrah och Caberenet …. Ger vinet en klassisk profil.
Borgogno Langhe Rosso 2023 | Nr 70384
Även här i en blend med Barbera, Dolcetto och Merlot. Bra fyllighet med hög syra, fruktig framfart, lite blommigt och kryddigt. Fatkaraktär.